OBS! Denna webbplats är under utveckling

Vår nuvarande officiella hemsida hittar ni på slojd.nu

Om Slöjd.nu

Historik

nytt.slojd.nu/omoss/historik

Slojd.nu startas och Slöjdlexikon blir till

Inger Möller Degerfält berättar:

”Under mina 10 år som slöjdlärare på Örtagårdskolan på Rosengård i Malmö använde jag ofta videokameran som pedagogiskt hjälpmedel i slöjdundervisningen. Det är svårt att visa små pilliga moment för flera elever samtidigt så jag direktsände mina händer till en 33 tums TV.

1992 gjorde jag även en videofilm till Pedagogiska centralen som heter Sy med symaskin. Den visar hur maskinen fungerar, hur tråden ska träs, sömmar ställas in och slutligen hur man får symaskinen att sy på rätt ställe. Filmen fungerar utmärkt pedagogiskt sett, även språksvaga elever förstår direkt och eleverna slipper trängas runt en visningsmaskin, de ser alla bra på TVn. Men videofilmer är ohanterliga, det är svårt att hitta rätt sekvens m.m.

När jag under våren 1997 fick reda på att det gick att digitalisera video och programmera ihop filmerna i ett klickvänligt dataprogram blev jag eld och lågor. KK-stiftelsen beviljade ett projektstöd, och hösten 1998 började jag att producera multimedia på heltid efter att ha läst multimedia på Tekniska högskolan i Helsingborg.

Min ursprungliga intention var att göra en CD med alla textila tekniker men ganska snart insåg jag att så stora CD-skivor finns inte. Den första delen i det textila handarbetslexikon som växte fram blev klar i november 1999 och heter @tt virka. Andra delen blev klar i maj 2001 och heter @tt sticka. Tredje delen som heter @tt brodera blev klar september 2003.”

2004 fick Inger kontakt med LäraNära AB, en plattform för utbildning via nätet, som passade hennes visioner. Med hjälp av LäraNära författarverktyg kunde hon göra ett enda stort lexikon, med obegränsat antal tekniker presenterade. Problemet med CD-skivornas begränsade utrymme var löst.

Det var ett stort arbete att göra om de tidigare programmen till den nya plattformen, men väl där har de kunnat växa och få sällskap av flera olika tekniker. Numera finns elva kurser: Brodera, Färg, Knopar och flätningar, Kvilta, Smycken, Sy, Sticka, Tova, Virka, Smått & Blandat, Textila Material och Slöjd i världen.

Från början fick kunderna ladda ner Slöjdlexikon en gång om året, varje gång påfyllt med nya kurser. Då fanns ingen onlineversion som nu. De lärare som hade en sal med dator i kunde vara glada och abonnemangen var utformade för det: möjlighet att ladda ner Slöjdlexikon till tre datorer. Två i salen och en hemma. Att man skulle kunna titta igenom Slöjdlexikon och förbereda sig hemma var en självklarhet då precis som nu.

Allt utvecklas och efterhand kunde vi gå över till online-versionen. Sen exploderade det: fler och fler skolor har satsat på en-till-en-datorer eller klassuppsättningar med surfplattor. Nu finns abonnemang som tillåter 32 användare online samtidigt, till stora skolor med två textilsalar och surfplattor till alla elever. Var och en kan använda Slöjdlexikon samtidigt – det är något vi knappt kunde drömma om 1999, men gjorde det ändå.

Inger sammanfattar utvecklingen:

”1999 när virka kom fanns ingenting liknande i datorerna. Då var utmaningen att få in datorer i slöjdsalarna, att hitta former för att använda dessa ultimata hjälpmedel för slöjden: film och datorer. Sen kom ingenting, ingenting och sen kom allt. Nu finns det precis hur mycket som helst på nätet. Nu är utmaningen att hitta den rätta informationen. Sök på virka och du drunknar i information. Som privatperson med all tid i världen kan det vara roligt och inspirerande men som lärare och elev är det ovärderligt att få allt samlat och strukturerat.”

Slojd.nu växer och Slöjdportfolio skapas

Allt eftersom har företaget vuxit. Inger Möller Degerfält har hela tiden arbetat som textillärare parallellt med sitt arbete på slojd.nu, och för att möta det växande företagets behov har allt fler blivit engagerade. Vi kallas Slöjdfolket – vi som arbetar för slojd.nu, och det finns mer att läsa om oss här.

En av de som blev engagerad tidigt var Mikael Degerfält som 2003 byggde @tt slöjda, föregångaren till Slöjdportfolio. Inger berättar: ”Det var där, på den bryggan som vi bestämde oss för att göra @tt slöjda. Det var då jag tog bilden på honom. Han hade precis blivit färdig dataprogrammerare och hade inget att göra. Själv hade jag just gått en kurs i portfoliometodik.

Det som fick idén att börja gro var att allt fler lärare skickade in bilder på sina elevers alster, som eleverna gjort efter beskrivningarna från oss. Jag satt och la upp alla bilder på vår hemsida, men det tog ju mycket tid. Så kom Moa, min dotter, skuttande ner från ovanvåningen en kväll och berättade att hon hade lagt upp en bild på Lunarstorm*. Kan hon så kan eleverna, tänkte jag.

Då, när Micke just hade pluggat färdigt, hade han både kunskapen och tiden att skapa den databas för slöjdaster som vi drömde om, en databas där eleverna kunde lägga upp bilder och dokumentera sin slöjdresa.” *en webbcommunity som då motsvarade facebook

När @tt slöjda startades, 2003, frågade Inger sina elever i Bjärred hur många som hade internet hemma. En handfull räckte upp handen, och då gällde uppringda modem. Fyra år senare, när @tt slöjda hade bytt namn till Slöjdprotfolio, frågade hon igen: en handfull räckte upp och sa ”inte på mitt rum”. Alla hade hemma. 2014, yterliggare fem år senare, frågade hon sin klass i Gunnesbo, ”hur många kan just nu koppla upp sig mot skolans internet?”. Alla utom två kunde.

I många skolor finns idag 1-1-datorer eller i-pads, och del flesta elever kan ta en bild och lägga upp den samt text på Slöjdportfolio med sin mobil. Elevernas tillgång till internet har förändrats drastiskt under de senaste åren, och det märks tydligt på Slöjdportfolio. Den strida strömmen av pågående processer och redovisade alster har blivit en flod. För att möta det ökade användandet har hela databasen byggts om, något som inte syns men märks. Det går fortare och smidigare. Med jämna mellanrum får vi byta till större och större servrar, vilket vi såklart jublar över. Där finns många funktioner och vår stora utmaning just nu är att informera lärare och elever om möjligheterna i Slöjdportfolio.

Symaskiner

År 2007 bestämde Inger sig för att göra kursen Fleece, som nu finns i Sy. Hon förstod då att det var viktigt att hon valde ”rätt” maskin. Många elever skulle lära sig om maskinsömnad med hjälp av Slöjdlexikon och just den maskinen. Det skulle vara en lättsydd, trasselfri maskin, till ett vettigt pris för skolor. Som textillärare har Inger arbetat med många symaskiner i sin undervisning. Hon har erfarenhet av de flesta märken och olika modeller. Med åren har hon satt ihop en lång kravlista för vad en bra skolmaskin ska ha. Ingen var klockren för uppdraget som fotomodell till kursen Fleece. Så kom Janome’s DC 3050 i hennes väg. Den var bra: tyst och enkel, sydde jämt och fint. ”Den ska vi ha!” tyckte Inger.

Men så blev det inte. Precis innan filmningen började kom chefen för Janome i Norden på tåg med Nordens första exemplar av DC4030 till Slojd.nu. Det var kärlek direkt - den var ännu bättre! Den här maskinen hade de små finesser som saknades på DC3050. Äntligen hade vi en riktigt bra skolmaskin. En maskin som skulle ut till skolorna, så i samma veva som kursen Fleece tog form började Slojd.nu även sälja symaskiner.

Idag har Slojd.nu inrett textilsalar med nya symaskiner i många år. ”Vi har sett att lärarens kunskap och varsamhet är avgörande för symaskinernas livslängd. Även skolans kultur väger in, hur vana eleverna är vid att vara aktsamma och försiktiga. För att ge elever och lärare bästa möjliga chans att ta hand om sina nya symaskiner är vi alltid noga med att fortbilda lärarna på maskinerna i samband med köp.” berättar Inger. Med god kunskap, varsamhet och kontinuerlig service håller Janome de högt ställda krav som en lärare ska kunna ha på sina symaskiner.

Livet är slöjd

Innan slojd.nu blev den sida det är idag, fanns en annan. Innan bloggen Livet är slöjd blev till, fanns en annan - på den tidigare hemsidan. Det är rolig läsning med nedslag i den historia vi berättat ovan, med glada utrop och förhoppningsfulla aningar.

”Slöjdlexikonet online och tillväxten på @tt slöjda ger en vision om att bygga ihop det hela så att alla elever och lärare kan se allt direkt på Internet.” 2010 03 11

Det är rolig läsning om en spännande resa, speciellt när vi vet vad slojd.nu blivit idag. På bloggen Livet är slöjd får du de glada utrop och förhoppningsfulla aningar vi gör idag! Väl mött!